När man nästan har börjat leva ett "normalt" liv igen så faller allt sönder. Nu är vi tillbaka på sjukhuset igen för att Melissas bilirubin har stigit från 271 till 309 på två dagar. Inte bra. Men jag förstod nästan att det hade gjort det för hon har varit väldigt slö sen igår och så har hon blivit gulare. Sen har hon varit väldigt dålig på att äta sen två dagar tillbaka. Och idag har hon kräkts upp mycket av det hon fått i sig. Sen har min bröstmjölk börjat sina bara för att hon äter så dåligt. Just nu är allt en enda uppförsbacke för familjen Jatala. När ska man våga se framåt igen?!? Man blir ju bara så jävla ledsen av att behöva sitta på det här jävla sjukhuset. Jag grät när jag fick veta att vi inte skulle få åka hem idag. Så jävla jobbigt att inte veta när man får åka hem igen. Dom säger att vi nog inte behöver stanna så himla länge men det sa dom förut också och då blev det 2 veckor. Jag ber till gud att hon blir bra snart så man kan leva ett normalt liv igen. Allt är ju bara kaos i mitt liv snart. Det är nu idag 4 månader sen pappa fick en stroke och han ligger fortfarande kvar på sjukhuset. Det är synd att han ligger i Enköping och inte här i Uppsala. Då hade man kunnat hälsa på honom i allafall. Nu dröjer det nog ett tag igen innan man kan åka och hälsa på honom. Ja men det är ju bara ta det som det kommer och hoppas på att min lilla prinsessa blir bra snart. Mamma och pappa älskar dej Melissa!!
Fick jätte fina blommor från min arbetskamrater på jobbet. Tack så jätttttteeee mycket mina underbara vänner!! Man får ju vara glad att man har så fina vänenr som tänker på en när man har det jobigt...
puss
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar